Draft

ingen vet på riktigt vad jag har varit med om. det finns så mycket som aldrig kommer få komma ut, mardröms scener som aldrig kommer glömmas. jag är rädd för att berätta, för det är bara det att jag skäms. å jag vill inte öppna mitt hjärt för att sedan bli sviken i slutändan. jag känner mig mer och mer ensam, jag är dum äckel börda som inte ens borde vara här. dags att dra mig i kragen och fixa det. I wanna run with the wild horses. varje första gång jag tänker på det blir jag rädd, men det försvinner efter ett tag. nu är det mest bara praktiken kvar. jag ska göra det. för det går inte att laga ett hjärta som mitt. detär sönder överallt. jag tror inte jag har en enda hel del. allting kan gå i tu, men ett hjärta kan gå tusen bitar, aldrig har jag förstått den raden som nu. jag vill bara springa, springa bort från allt det här. jag känner mig patetisk. jag sitter och gråter över sex små varelser som är mitt liv, correction: var mitt liv. det här funkar inte, jag kan inte sitta här och börja gråta bara för att jag tänker på dem. Jag är verkligen patetisk. jag borde inte finnas här och ta upp underbara människors tid, låt mig bara få försvinna. efter en dag så är jag bort ur allas minnen. jag har inte gjort en enda bra grejj under min tid som människa. å jag lovar att efter en dag så skulle alla ha glömt mig, så jag tänker låt mig gå. 


- I'm gonna run with wild horses
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0